Ideal, träning och kärlekshull.

Tänk vad samhällets ideal ser ut idag för kvinnor. Pinnsmala ska alla vara, helst även naturligt snygga bröst, inga bristningar eller celluliter. Du ska kunna säga "Jag äter skräpmat hela tiden" fast du egentligen bara petar i maten och tränar som en tok. Inte för att det är nåt fel att träna. Jag gör det hela tiden men det handlar om varför du tränar.

Råkar du ha lite extra hull på magen så är du plötsligt mullig. Vad fan hände där lixom? Och detta säger jag inte för att jag har hull på magen. Och jotack. Det har jag sannerligen. Jag må träna mycket men jag tycker också om att njuta av sånt som är gott. Inte i kopiösa mängder men skippade jag allt och var supernyttig skulle jag nog va lite tajtare. Men hur kul är det? Att inte kunna njuta av livet? Men klart, vill du ändra på nåt så gör det men det ska vara för att DU vill och bestämmer inte nåt eller nån annan. Skit i vad samhället säger. Det spelar ingen roll.

Jag kommer antagligen alltid ha lite mage/kärlekshandtag att klämma på. Jag kämpar varje dag med att lära mig att acceptera och tycka om det. Och den jag en dag ska dela resten av livet med får också tycka om det för det är sån jag är, och gillar personen inte det så är jag värd nåt bättre. Alla är det. Man ska vara omtyckt precis för den man är. Jag är låååångt ifrån tjock men jag är som jag är. (Så att ingen får för sig att tro att jag tror att jag är tjock. Det är jag ingenstans) Och om inte jag tycker om mig själv, hur ska då någon annan kunna göra det? Sen hoppas jag ju att min framtida man också gillar träning. Det vore ju ett plus ;) Iallafall nån form av träning. Det måste inte va det jag gillar. Alla är ju olika :)

Sen älskar jag att träna och på ett sätt medför det på nåt sätt en viss "press" att vara asfit. Så är det inte. Jag tränar mellan 7-10 ggr i veckan för jag tycker det är så grymmans roligt. Jag hatar när jag får känslan att jag "måste" träna. Då tappar jag orken direkt. Men i 9 fall av 10 så är jag peppad och vill bara komma ut i joggingspåret, upp på spinningcykeln och för att inte tala om dansen/aerobics/step. Det är ren och skär lycka det! För att inte tala om känslan efter träning. När man är helt slut på energi efter ett bra pass och man känner hur hela kroppen har jobbat. Det är underbart! Det är den känslan jag önskar alla hade. Klart att man alltid har olika förutsättningar men önskar iallafall att alla kunde känna som jag.

Det blev ett långt och luddigt inlägg men hoppas kanske nån poäng kom fram.
Sov gott!